ANSIKTSPROTETIK

Färglära

En välgjord estetisk och anatomisk korrekt ansiktsprotes, men med fel färg är ett misslyckande. Det finns självklart alltid en möjlighet att göra om pressningen och att försöka korrigera felet eller kanske man skall se över varför det inte fungerar.

JAg har sett otaliga patientbilder på konferenser och möten där protesens färg inte stämmer med patientens hudfärg. Kameran brukar inte ljuga och felet måste finnas hos ansiktsprotetikern.

Det kan finnas flera orsaker till varför protesens färg inte stämmer. En vanlig orsak är:

Färgtagningsrummet och belysningen.
Färghudmallen, om man använder sådan.
Pigmenten och andra hjälpmedel.
Den färgskala man skapat kan vara metamer och ha felaktig färgton, ljushet och mättnad.
Felaktig eftermålning då komplementfärger skapas.

Färgtagningsrummet har ofta felaktig belysning med för låg färgtemperatur och Ra-index.
Man har funnit att för färgbedömning bör man välja ljusrör av dagljustyp, vilka har en färgtemperatur av minst 5.000 - 6.000K°.
Den andra viktiga faktorn, färgåtergivningsindex (Ra-index), anger ljuskällans förmåga att återge färg jämfört med en ideal ljuskälla med samma färgtemperatur. Det finns flera typer av s k fullfärgljusrör och man bör välja lysrör med minst Ra-index 90 eller högre. Uppfattningen om kallt eller varmt ljus sammanhänger med ljuskällans färgtemperatur och Ra-index.
En annan bortglömd faktor är ljusstyrkan och för optimalt färgarbete skall belysningsstyrkan ligga lägst 1.500 lux. Luminansen från väggar och föremål i rummet kan påverka färgarbetet på ett negativt sätt. Man bör därför se till att den lokal man har för avsikt att utföra sitt färgarbete har en så neutralgrå färgsättning som möjligt så att inte färgtemperaturen förändras pga påverkan från omgivningen.

Den andra felkällan är avsaknaden av en färgmall. Det betyder i praktiken att man inte skapat ett reproducerbart färgssytem utan använder "knivuddsprinicpen".
Varje pressning blir olika den föregående.
Man har ingen kontroll på färgton, ljushet och mättnad.
Pigmenten man valt uppfyller inte kraven i Medicintekniska förordningen och kan vara baserade på tungmetaller som är toxiska. Man blandar så många färgtoner att de skapar metamera färgblandningar.

Bilden ovan visar en typisk metamer näsprotes där protesens färg inte följer med hudens i vissa belysningsförhållanden. Mycket irriterande för patienten och ett misslyckande från tillverkaren. Jag lämnade dessa och liknande problem bakom mig redan på 1970-talet, men de är vanliga hos andra.

Eftermålning, som många använder sig av för att rädda ett misslyckat arbete, skapar nya problem och vad man oftast åstadkommer är komplementfärg i grått.

Alla de ovan beskrivna problemen och många andra som jag undervisar i löstes redan på 1970-talet.
Jag har optimal färgarbetsrum med det absolut bästa i belysningsväg.
Jag har färgmallar utprovade i 30 års tid vilka bygger på full kontroll av färgton, ljus och mättnad.
Jag kan när som helst återskapa vilken som helst av färgmallarna i serien med god precision tack vare ett reproducerbart färgsystem Jag tog fram år 1974.
Jag använder endast Medicinskt godkända pigment med god färgstabilitet som jag testat och som är kompatibla med silikonets kemi.
Proteserna jag tillverkar har ingen eller ytterst liten metamerism vilket kan endast ses under extrema ljusförhållanden.
Jag utför sällan någon eftermålning. Om sådan görs sker det med selekterade pigment och med tanke på risken för komplementfenomen.



©2002- Anaplastik Konsult